Ingvarism

På vilken valsedel kan jag kryssa Ingvar Kamprad? Bara han övergett de högerextremistiska tendenserna så kan jag gott tänka mig att lägga min röst på denne man. Lyckas han gå runt på 40 SEK för två måltider bestående av en köttbullstallrik, en tallrik med smålandska isterband, och därtill te med kanelbulle, som gott och väl räckte för att mätta både undertecknad och Lina, kan man bara tänka sig vad han skulle kunna åstadkomma i skolbespisningar och sjukvårdsköken.  Lägg därtill att han bjuder på en barnmatsburk vilken vi vänligt men bestämt avböjde.

Detta var förra tisdagen, denna tisdag upprepades IKEA besöket och nu landade notan på hela 47 SEK, men då åt vi å andra sidan trerätters med grönärtsoppa som förrätt!

Försummelse

Oj, en hel vecka sedan jag bloggade! Det beror inte på att det inte finns något att skriva utan precis tvärt om. Jag har gjort den tvivelaktiga prioriteringen att lägga min tid på Lina och övriga familjen, inklusive mig själv, före att lägga den på att plottra ut väl valda kombinationer av ord i min e-diare. Nu är det dags för upprättelse.

Lättja

Söndag: Idag planerades att vi skulle rensa upp i huset och fålite ordning. Men först skulle vi bara ta en liten tur till Kolmården då vädret verkade bli perfekt för ändamålet. Väl där kändes det mycket mindre angeläget att skynda hem för tänkta arbete att vi dröjde oss kvar nästan till stängningsdags! En heldag med safaripark och närgångna strutsar och giraffer, maffiga lejonen, delfinexpress, delfinshow, och höjdpunkten för Lina, kramande av Bamse och Lille Skutt! Lina vägrade släppa Bamses finger och björnen var tvungen att dricka inte mindre än två burkar dunderhonung för att bryta sig loss!

Hårkreationer

Skorv och makaroner!

Lördag: Nu skulle den sista skorven bort och håret inpackades med fet Salitylkräm med vilken de mest fantastiska hårkreationer kunde skapas. Här ses Lina ätandes korv och makaroner med en tuppkam inspireread av femtiotalets slicklook.

Denna lördag bjöds det till Stadsfestival i Linkeboda och familjen (utom den stora dottern som börjat tröttna att hänga med familjen efter denna sommar). Lina hände som vanligt med utan att knorra. Lättsammare barn får man nog leta efter.

Förödelse

Hur långt kan en kokt grön ärta rulla när den tillsammans med en hel mattallrik slängs ned på golvet från ca en meters höjd? Svar: Minst 2,5 m och över en tröskel in i lekrummet. Det kan finnas ännu inte funna ärtor i rummet som överträffar detta resulta med råge. Det lär visa sig efter vidare saneringsåtgärder.

Lina ska prompt äta själv, med eller utan sked. Vilket skapar viss oording i de nedre regionerna av köket och tarvar ett smärre ingrepp av insatsstyrkorna med skyfflar, grepar och saneringsvätskor i högsta hugg. Notera den lätt förvånade minen som skvallrar om ett totalt oförstående för den arbetsinsats som snart ska krävas av undertecknad. Notera också hennes sinne för etiskasymmetrier då all mat ligger i ett rakt stråk från höger till vänster med lika många ärtor i vardera halvplan.

Irrfärder

Onsdag:
En dag för ärenden. Började efter morgonrutinerna (frukost till barnen, få iväg storbarnen per cykel med mig och Lina efter, liten promenad och mellis) att vid tio hugget packa bagagen på volvon full med diverse grovsopor för dumpning på Malmslätts återvinningscentral. Väl framme möttes man av en låst grind och en hånande informationsskylt som glatt meddelade att på Onsdagar behagar centralen öppna först kl 11! Kommunalservice när den är som bäst.

Får helt enkelt åka vidare med full last till Volvo bilskadecenter efter frugans back-incident. När man väl svänger in på deras innergård börjar man ana vart denna dag ska ta vägen: Gården står packad med mer eller mindre demolerade bilar, uppenbarligen rester efter lokala förmågor semsteräventyr. Oron att komma även hit i ogjort ärende börjar växa sig allt starkare när jag upptäcker att även gästparkeringen är fullt belamrad med kvaddade bilar och jag får ta mig utanför området för att parkera. Kvinnan som möter mig i recpetionen suckar uppgivet när jag ber att någon ska ta en titt på min skada. Efter lite diskussion ger hon upp och går själv med mig eftersom ingen av skadereglerarna lär bli tillgänglig innan dagens slut. Hon berättar att det är högsäsong nu efter alla semsterfirande svenskar som ovant backar sina bilar och husvagnar på trånga campingar och fullbelagda köpcenterparkeringar. Detta för mig osökt in på orsaken på den egna skadan vilken kan delges med följade anekdot:

Under hela sommaren framfördes bilen av undertecknad ca 300 mil med bagagen fylld till brädden av barnvagn, tält, sovsäckar, resväskor, gosedjur, m.m., m.m, vilket gjorde den inre backspegeln enbart användbar för att kolla frisyren och finnar. Mitt för den högra yttrebackspegel sitter Lina i sin gigantiska bilbarnstol viken inte bara skymmer sikten till backspegeln utan också stjäl en rejäl portion av synfältet frammåt-höger. Kvar för sikten bakåt finns således enbart den vänstra backspegeln vilken nöjer sig med att förtälja halva sanningen om vad för föremål som befinner sig bakom bilen. På detta sätt fram- och bakfördes bilen på trånga parkeringar, campingplatser, och turiststråk utan att orsaka en skråma på bilen. Det skall medges att jag mer än en gång högljutt beklagade mig över den dåliga sikten, men det fick som vanligt ringa gensvar eller sympatier från bilens passagerare. När vi så kommer hem efter semstern och bagagen har blivit tömd på allt innehåll, ska den ömma hustrun göra ett ärende till staden. Just innan hon åker iväg utbrister hon käckt "Det är väl hur bra sikt bakåt som helst!". Efter detta utspel stänger hon snabbt dörren och drar iväg. Efter några timmar kommer hon hem med en långt mindre gladlynnt min. Det visar sig att hon redan vid första backningen med bilen på denna korta resa har lyckats pricka en betonggris som tydligen inte hade trafikvett nog att flytat på sig när hon kom backandes. Så kan det gå.

Jag får i alla fall en tid för skadekontroll inom några veckor och färden fortsätter i Gärstad för dumpning av skräp. Sedan går resan vidare till K-Rauta, Jula, Coop, och Plantagen för diverse handlande. Under denna in och ur- och i-plockade av dotter frambringar hon inte en ända protest, ej heller när vi rör oss i sagda affärer. Makalöst tålamod! På hemresan strax före tolv slocknar hon dock i bilen och blir sovandes där nästan e timme efter hemkomst. På eftermiddagen tar sig hela familjen till Vadstena för att bli bjudna på pizza av farfar och för att titta på den stora sammankomsten av veteranbilar, sportbilar, motorcyklar, och löst folk. En riktigt revlig kväll som avslutas med glass betraktandes an storslagen dubbel regnbåge. Ännu en fulltecknad dag således.

Återhämtning

Tisdag:
En dag helt utan misstag - mest beroende på att jag bestämde mig för att göra absolut ingenting: inga kompisar, ingen stek, och inga långdragna diskussioner på morgonen. Ja, utom det sedvanliga avtorkandet, plockandet, diskandet mm. En dag för återhämtning som ändå blev rätt fulltecknad tillslut (idag bjöds det tex på hemlagat potatismos med paneradfisk, gick i ösregnet för att hämta bilen från service, och hann spela boll med Lina som verkligen gillar bollar).

Bakslag

Dagen började lite stressigt när Joel skulle till sin första skoldag kl 8. Är det någon skoldag som man inte vill komma sent till så är det nog just denna. Vi var alla uppe i god tid och satt mer eller mindre och väntade in att klockan skulle bli 20 i åtta. Joel fick se lite på TV innan det var dags. Sedan började klockan gå i överklocksfart: Joel dröjde sig kvar vid TV:n lte längre än mitt humör tillät, ytterkläderna åkte på en aning långsammare än beräknat, diskussionen om vem som skulle bära den enormt tunga ryggsäcken och backa ut den alltför inträngda cykeln var inte inplanerad och stal värdefull tid, det likaså oplanerade, men av luktorganen påbjudna, blöjbytet på Lina gjorde att hela tidsplanen sprack, och när sedan väl nyckeln hade lämnat låset och Joel just skulle börja cykla, stod det fullständingt klart att han aldrig skulle klara färden till skolan utan att kissa på sig. Efter det påkallade akuta toabesöket hade klockan nu rusat fram till 10 i minuter åtta, vilket motsvarar exakt lika många minuter det tar att ta sig till skolan - om man går raskt - utan barnvagn. Efter en svettig språngmarsch med Lina sittande krampaktigt hållande sig i vagnssidorna med håret fladdrande som vimplar i fartvinden kom vi ändå fram innan fröken öppnade dörren - Phu! Misstag 1: 10 minuters marginal när man har med en 6+1 års kombo att göra räcker inte. I morgon ska vi vara klara att gå halv åtta...

Efter denna incident verkade dock allt vända. En skön och sansad promenad hem och bara jag och Lina hemma, som dessutom hade somnat på vägen hem. Ahhh, ljuvligt. Det är så här det ska vara att vara hemma... Skulle bara röja upp lite och sedan sätta mig och läsa lite... Misstag 2 - tro aldrig att du ska hinna göra klart något först och _sedan_ få lite tid över för dig själv. Givetvis vaknade Lina precis 15 sekunder efter att jag satte mig och just kommit in i läsningen.

Efter sedvanlig mellis med avtorkning, fika med farfar med avtorkning av bullar på golvet, en snabb runda till affären för middagsmatsinköp (ca 2,5 km), var det redan dags att hämta Joel på skolan - ännu en runda på 2,5 km (3:e för dagen). Strax därefter kom Ida hem med två kompisar som strax blev tre vilka alla var vrålhungriga trots att jag betalar massa kommunalskatt för skolbespisning. Det blev fika för fem med tillhörande avtorkning och generering av disk. Misstag 3: Låt aldrig barnen ta hem kompisar! Strax ville Joel också få vara med kompisar - det blev till att följa med för tredje gången förbi skolan och lämna (4:e rundan för dagen). Jag insåg lite försent att jag ju skulle behöva hämta honom också och behöva göra ytterligarea en 2,5 km runda. Misstag 4: Låt aldrig barnen leka med kompisar som de inte själva kan ta sig till. Jag inser redan nu att dessa båda misstag kommer att upprepas flergånger än vad som är bra för min hälsa...

Sedan inleddes den stora matlagningen, dagen till ära (farfars firande av Linas 1 årsdag) skulle stek tillredas (plommonspäckad fläskstek). Det blev en delikat anrättning men krävde 3h i ungnen plus en del stök runt om. Misstag 5: 2h för en stor stek räcker inte och försätt dig inte i situationer där hungringa barn ska vänta i mer än 1h på maten!

Under tiden steken var i ugnen hann jag lämna in bilen på den lokala verkstaden för avtalad service - jag insåg alltför sent att det innebar att jag skulle behöva gå hem från verkstaden (1/2 runda 5 för dagen!).

När så äntligen maten var klar blev det en lyckad måltid som avslutades med tårta som farfar bakat. Lina åt med stor aptit, en stor portion av sås (den blev underbart god om man får skriva det själv) och potatis och därefter en rejäl tårtbit som åts med mycket smackande och glatt humör. Enda smolket blev en rejäl disk efter 6 personer (jodå, Idas kompis var kvar), samt upptorkande av tårtsmulor över hela finmattan från Linas tårtsmaskande.

Det blev ändå an bra dag med besök av farfar och god mat, men visst är det skönt när kvällen kommer...

Förväntan

Nu är det nära! Skolstart - äntligen! Storbarnen i säng redan klockan åtta vilket betyder flera minuter i lugn och ro innan man själv stupar i säng. Och inte nog med det, nu blir det dagar, ja åtminstone halvdagar fram till lunch, när jag kan fokusera helt och hållet på charmtrollet. Så snart gå- och spring-träningen är avklarad inleds träningen med klubba och boll på allvar. Redan nu har vi tjuvtränat sittande på baken och hon visar stor talang för enhandsfattning och dubbelslags fintar. Tur jag är hemma i helt rätt fas den här gången, så att talangen kan förvältas och näras väl!

Vad gäller bloggande verkar detta bli en söndag- till torsdagssysslesättning då helgen (som bekannt inleds på fredagar nu förtiden) är fullsmockad av aktiviteter som håller fingrarna långt borta från både tagentbordet och just det hemmavarande med Lina som bloggen har till syfte.

Hopp

Vilken skillnad: Med Joel på fritids i 4h och Idas kompisar upptagna på annat håll så börjar krutröken att lägga sig och det blir lättare att finna andan med bara Ida och Lina runt benen.

Idag blev det en morgonpromenad utmed kanalen medan Ida kollade på sommar-TV. Sedan överkommligt stökande i köket plus omplanetring av några växter innan det dags för lunch. Lina var äntligen på ät-humör och smaskade gladeligen i sig både fiskpinnar, potatis, stekt ägg och ris, nästan helt på egen hand med sked och gaffel! Det ska medges att inte allt träffade rätt vid först försöket men efter upprepade försök inmundigades slutligen en rejäl portion av ovanstående och endast en mindre mängd mat hamnade på skiftande platser i köket! Idag kändes ändå kökssaneringen som ett lättsamt beting.

Sedan bar det av till Biltema för en rad nödvändiga inköp inför kommande beting (tex nytt däck till Joels cykel och målarfärg) där vi avslutade med glass av vilka Lina åt med hela ansiktet. På vägen hem till Ljungsbro hämtade vi upp Joel och efter ett kort stopp på Argovägen för mellis for vi iväg till Ljungbadet. Med 25 grader i luften och minst 20 i vattnet var det förvånande att det var näst intill folktomt på stranden. Perfekt dock för byggande av sandslott modell större och hoppande från brygga.

Även om dagen ännu inte är slut kan den (troligtvis) summeras till ett klart positivt värde. Frånsett ett antal midre utbrott från äldsta dottern (vilka med lätthet skulle kunna sänka ens humör till botten om det inte vore för en strålande glad Lina och en inre stålsättning). Om man extrapolerar från gårdagens slutsumma kommer morgondagen att hamna i total eufori. Vilken scenförändring! Var dagen därefter kommer att utmynna i törs jag inte ens spekulera i.

Koma

Planen var att jag skulle vara hemma med ett barn, inte sex stycken! Med studiedag på fritids så har båda syskonen haft kompisar hemma från och till, mest till. Ida hade två nattgäster som bjöds på både frukost, morgon fika samt lunch (av vilken en avstod efter att ha jämfört anrättningarna här och hemma hos sig, gräddstuvad pytt gick fetbort). Lägg därtill att Lina har spenderat dryga timmen för både lunchen och middagen för att äta "plockmat" på egen hand plus både morgon-, eftermiddags- och kvällmål, så inser var och en med minsta tillstymmelse till fantasi att minutrarna utanför kökets fyra väggar är lätträknade denna dag. Jag undrar hur många gånger jag har tagit i disktrasan för att torka av efter spillande barn eller öppnat diskmaskinen för att ställa in ännu en nedsmutsadtallrik. Förmodligen har denna dag förkortat livslängden på gångjärnen till diskmaskinen avsevärt. Ska man vara helt ärlig har nog även undertecknads livslängd påverkats negativt. Jag har väl aldrig längtat så efter att skolan ska börja igen!

Tur ändå att barnen är så himla gulliga, i synnerhet Lina som nu tar sig upp stående och jollrar långa harranger åt både det ena och det andra. Ser fram emot att få ägna lite mer tid åt henne när de äldre barnen är i skolan.

Förutsättningar

Låt mig vara klar redan från början: Denna blog är till för mitt eget höga nöjes skull och för att dokumentera min heltidshemmavaro med dottern Lina. Om någon, mot förodan, skulle finna intresse eller rent av nöje att läsa mitt ordbajseri i Hr. Nilssons e-diar(i)e, hälsar jag er varmt välkomna och kan rent av glädja mig åt detta! Nu börjar det.