Fiskelycka

Onsdag 8/9

Äntligen har det lyckats! En fiskrätt (fiskpinnar gills inte) som barnen inte bara äter av utan att göra grimaser, utan faktiskt gillar och tar om av. Jag vet, det låter som en dröm och hade jag inte dragit mig i näshåren så hårt att näsvingarna drogs samman så skulle jag trott att jag sitter här och dagdrömmer.

Svaret på gåtan stavas "Hajmal på Farfars" och gick hem på alla fronter. Frånsett det "lite" störande i att som förstagångslagare av en anrättning tvingas läsa att man ska ta "lite" smör och "lite" vitt vin, eftersom man inte har en aning om hurivida lite betyder "en skvätt", "en halv dl", eller "en kvarts pava", så lyckades jag i alla fall med ett "litet" mått av improvisation att följa receptet som samma dag e-mailats av min far (Tack Örjan!) och faktiskt få till en rätt som tycktes kunna överensstämma med det avsedda.

Lina åt med stor aptit och tryckte in fiskbitarna i munnen så att den blev proppandes full. Sonen tog om åtminstone en gång och till och med äldsta dottern verkade gilla maten. Undra om det berodde på att jag utgick från en "skvätt" av ett Bag-in-Box vin när jag tillagade såsen..